Hur överlever man en våldtäkt? Det finns nog ingen mall hur man ska bete sig eller tänka. Alla är vi olka. Skammen. Den bär jag på fortfarande, såhär 7 månader senare. Jag undrar, gör våldtäksmannen/männen det också? Jag undrar om dem njöt av att trycka upp min kropp mot en köksbänk så att en av dem kunde ha sex med mig medans den andra tryckte ner mitt huvud så han kunde stoppa sin snopp i min mun. Jag undrar vad som pågick i deras huvuden när dem tog tag om mitt huvud och tvingade mig att suga av dem alla tre, en efter en. Jag undrar vad dem tänkte när dem stod på rad och tittade på min nakna kropp som skakade när dem var klara.

Varför är det jag som skäms? Det var inte jag som gjorde fel.

Jag trodde inte att man kunde känna sig så kränkt, så använd som när man fått en snopp i sig om man inte vill ha. Och att man kunde känna sig så liten och smutsig, som en knulldocka och jag trodde aldrig att blickar kunde bränna så hårt i själen som deras gjorde. Deras nöjda blickar gjorde nog mest ont. Ändå är det jag som fortfarande bär på skammen. Det är jag som är rädd att gå i bitar om jag pratar om det. Därför förtränger jag. Skammen finns där, även om jag inte vill.

Jag har precis läst boken "Flickan och skulden. Om samhällets syn på våldtäkt" skriven utav Katarina Wennstam. Wennstam har även författat "En riktig våldtäksman", även den en bok om samhällets syn på våldtäkt.

Denna bok väckte mycket känslor hos mig och lämnade mig berörd. Katarina tar upp så oerhört många viktiga aspekter och även om jämnställdheten i många avseenden är bra i dagens läge, så har attityder och fördomar inte förbättrats.

Se bara till dig själv. När en kvinna blivit våldtagen frågar man ofta "var hon fulll?"följde hon med självmant?" "brukar hon flörta och hålla på?". Hela tiden lägger man skulden på kvinnan. Ingen frågar om gärningsmannen var full, vad han hade för avsikter eller om han brukar våldta kvinnor. Allt fokus läggs på vad KVINNAN gjorde eller inte gjorde. Jag ska inte hyckla, jag har själv tänkt så men det sitter så pass långt in i ryggraden att det ska vara så. Det är kvinnan som ska tänka sig för. Det är kvinnan som måste anpassa sig, inte vara för full, inte ligga med för många killar så hon anses som slampa. Vart ligger våldtäktsmännens skuld?! Varför ska kvinnorna behöva ta ansvar över männens sexualitet? Om man lägger allt ansvar och skuld på kvinnorna skulle det betyda att varenda kille skulle kunna vara en våldtäksman? Ska kvinnorna skylla sig själva att dem riskerar att bli våldtagna varje gång dem går utanför dörren?

Jag vill citera ur boken "flickan och skulden":

" i själva verket går vi kvinnor hela tiden omkring och är rädda för att bli våldtagna. Det låter hårdraget-men sanningen är att det finns i bakhuvudet hela tiden.

- Vi liftar inte ensamma med en man i bil. Varför?

- Vi går fort och målmedvetet om vi är ensamma ute efter midnatt. Varför?

- Vi snäser av män som tilltalar oss på krogen eller gatan. varför?

Vår frihet som kvinnor, som hälften av befolkningen är beskuren. Vi lever inte i ett fritt samhälle där det står oss fritt att umgås med män hur och när vi vill. Vi ska hela tiden hålla i minnet att det finns en lång rad med situationer vi inte får försätta oss i tillsammans med män för då riskerar vi att bli våldtagna. Och om vi blir våldtagna i de situationerna har samhället ingen förståelse för oss. Då får vi skylla oss själva."

Visste ni att först 1965 fick vi i Sverige en lag som kriminaliserade påtvingat samlag inom äktenskapet. Alltså, hur mycket kvinnan än knep eller sa nej så var det ingen våldtäkt. Så är det fortfarande i vissa delar av världen.

"...är det inte dags att vi riktar in oss på dem som bär skulden - de som våldtar. Också för att frigöra alla de vanliga, vettiga män som fortfarande i vår upplysta tid utpekas som sexuella galningar. Det är vissa män som ska sluta våldta, det är inte kvinnor som ska sluta leva ett fritt liv."