Hur överlever man en våldtäkt? Det finns nog ingen mall hur man ska bete sig eller tänka. Alla är vi olka. Skammen. Den bär jag på fortfarande, såhär 7 månader senare. Jag undrar, gör våldtäksmannen/männen det också? Jag undrar om dem njöt av att trycka upp min kropp mot en köksbänk så att en av dem kunde ha sex med mig medans den andra tryckte ner mitt huvud så han kunde stoppa sin snopp i min mun. Jag undrar vad som pågick i deras huvuden när dem tog tag om mitt huvud och tvingade mig att suga av dem alla tre, en efter en. Jag undrar vad dem tänkte när dem stod på rad och tittade på min nakna kropp som skakade när dem var klara.

Varför är det jag som skäms? Det var inte jag som gjorde fel.

Jag trodde inte att man kunde känna sig så kränkt, så använd som när man fått en snopp i sig om man inte vill ha. Och att man kunde känna sig så liten och smutsig, som en knulldocka och jag trodde aldrig att blickar kunde bränna så hårt i själen som deras gjorde. Deras nöjda blickar gjorde nog mest ont. Ändå är det jag som fortfarande bär på skammen. Det är jag som är rädd att gå i bitar om jag pratar om det. Därför förtränger jag. Skammen finns där, även om jag inte vill.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har precis läst boken "Flickan och skulden. Om samhällets syn på våldtäkt" skriven utav Katarina Wennstam. Wennstam har även författat "En riktig våldtäksman", även den en bok om samhällets syn på våldtäkt. Denna bok väckte mycket känslor ho...